Etapp 3

Ulricehamn - Sjötorp
 
Dagen har bjudit på många utmaningar. Började med en dålig natts sömn, mycket festfolk på hotellet som kom hem på många olika tider. Jag hann ligga och tänka mycket dagens etapp med Skövde som ett litet hinder att ta mig igenom, egentligen grundat på ingenting mer än att det var svårt att göra just den kartan i gps:en. 
 
Ut på banvallen och där fick jag 45 fina kilometer idag mer öppet landskap, genom byar och med folk som också använde banvallen. Förmiddagsbananen i Falköping och sen vidare mot Skövde. Vi hade bestämt att höras av när ca 2 mil återstod för mig och jag ringer LG och meddelar att det rullar på fint enligt plan. 10 minuter senare säger gps:en låg batterinivå. Va? laddade ju igår kväll....i eluttaget som vi senare på kvällen upptäckte inte fungerade, då hade jag glömt att jag använt det tidigare. Ringde LG igen för att säga att jag nog snart försvinner från livetracken. Stänger för att spara batteri. Framme i Skövde startade jag upp den igen men har svårt att hitta rätt på rutten, det ligger en liten militäranläggning i vägen där gps:en säger att jag ska köra. Cyklar runt lite men hittar inte rätt. Ringer LG igen för lite klokhet för nu är jag trött och hungrig och inte helt rationell längre. Google maps på mobilen och tar mig igenom militäranläggningen och LG hittar mig. Lunch i Boulognerskogen med bilen bredvid och laddning av gps:en. Blev ett längre stopp här men vid ca 30% batteri igen så gav jag mig iväg. 
 
Det var en trevlig mil ut ur Skövde, husen längs vägen hade namnskyltar vid tomtgränsen vilket var rätt trevligt. Jag gillade Tålyckan bäst - vilka fötter skulle inte vilja bo där? Och det vackra fältet med alla blå blommor, kan ju inte passa bättre i mittblåacykeläventyr
 
Sen kom väg 200. Öppen, lång, platt och rak. Jag har cyklat den i 4 mil med en liten retlig motvind som i värmen känts som en hårfön i ansiktet. Försökte cykla med den fysiska insatsen som krävdes utan att gå stum. Det gick väl rätt bra men jag började känna mig mentalt trött av malandet. Tittade jag framåt så var det bara väg och väg inget slut kändes det som. Trampa på, trampa på - Varför? Därför!
 
Jag gjorde till slut enkelt för mig och cyklade ner bredvid Göta kanal. Varit lite osäker på om det är bra på grusväg eller inte men där och då struntade jag faktiskt i allt, ville bara fram till Sjötorp och gps:en hade lämnat in igen. Och jag orkade inte cykla fel och leta vägar, stanna och kolla mobil. 
 
Längs kanalen var det lite svalare, lugnt och vackert. Sköna sista 7 kilometrar och Sjötorp dök upp till slut. 
 
Nu är det slut för idag - tack för idag
 
#vicyklarförhasse #idoitmyway #alltärmöjligt #gealdrigupp
 
 
↑